Jag hade heller inga ursäkter för att inte träna som planerat. Jag dissade vännerna och solen, blev ändå tillräckligt brun under förmiddagen. . Så jag gick på skivstång för andra gången i mitt liv. Tänker för mig själv att det är perfekt för mig som har problem med motivationen på gymmet - jag har fått korta effektiva pass av min pt men gör dem ändå halvdant. Just nu känns det mer ultimat med typ det här på en vecka:
2skivstång
1 yoga
2 kondition.
Helst springa inför vårruset på mina konditionspass. Jag känner mig så jävla delad vet inte varför det känns jobbigt att träna upp kondisen? Den är grundbra nu. Det bör vara kul, men jag är skitskraj för intervaller och ändå vet jag att dem gör mest nytta. Det är så dumt - jag har vid tre tillfällen visualiserat mig själv ramla under en intervaller.
Liksom vad är detta för hjärnspöke och hur blir jag smartast av med det?
Nu ska jag ta en prommis hem 5kilometer. Få mer sol. Tvätta. Arbetsintervju imorgon! Flytta fokus lite, dårå.
Fick förresten en kommentar idag av en nära vän: förlåt om det låter dumt men gud vad du ser skinny ut.
Glädjande. Hehe. Har fått några coments. Men den värsta. Alltså som inte går hem som jag avskyr är: du tynar ju bort. Nej det gör jag definitivt inte. Tjejer med ätstörningar tynar tyvärr bort. Jag går hälsosamt ner i vikt.
Vill inte höra att jag tynar bort när jag bara blir starkare och starkare för varje dag som går. Punkt.
Vi avslutar positivt med att kungsträdgården blommar så sjukt fint!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar